Äger du en släpvagn? Det här behöver du veta
Många som inte behöver en släpvagn regelbundet väljer ofta att hyra istället. Det finns dock många fördelar med att äga ett eget släp. Oavsett om du väljer att hyra ett släp eller köpa ett eget finns det några saker du bör tänka på. Här har vi listat vanliga frågor.
Bromsat eller obromsat släp?
Bromsat släp
En bromsad släpvagn är skonsammare mot bilens bromsar och rekommenderas framför allt om den ska användas för att frakta tyngre laster. Ett bromsat släp är också ett måste för den som vill lasta över 750 kilogram och köra snabbare än 40 km i timmen.
Till vilket ändamål tänker du använda släpvagnen? Hur viktigt är det med en bra väghållning? Har du rätt körkortskrav för att framföra en bromsad släpvagn med över 750 kg i last? Det är mycket att hålla koll innan man köper eller hyr en bromsad släpvagn.
Obromsat släp
En obromsad släpvagn betyder att släpvagnen bromsar när bilen bromsar. Att se skillnad på en bromsad och en obromsad släpvagn gör du enklast genom att titta efter en gummidamask alldeles bakom draget. Ser du ingen sådan vet du att släpvagnen är obromsad.
Innan du kör ett obromsad släp är det viktigt att läsa på om lagreglerna. Visste du till exempel att vikten du forslar bestämmer hur fort du får köra? I en obromsad släpvagn som väger mer än bilens halva tjänstevikt (dock högst 750 kg) får du inte köra fortare än 40 kilometer i timmen
Måste man ha försäkring på släpvagn?
Så ofta ska en släpkärra besiktas
- Ett lätt släp besiktas första gången när det är fyra år (räknas från den månad då släpet tagits i bruk). Datumet när det togs i bruk hittar du på registreringsbeviset. Därefter en gång vartannat år.
- Ett tungt släp besiktas en gång om året (räknas från det datum släpet togs i bruk).
En släpvagn behöver inte trafikförsäkras då den omfattas av dragbilens trafikförsäkring. Men det är bara vissa skadehändelser som dragbilens trafikförsäkring täcker, till exempel om släpvagnen under färd skulle skada ett annat fordon. För att skydda släpvagnen för andra typer av skador kan du välja att teckna en halvförsäkring eller helförsäkring.
Följande skadehändelser omfattas:
• Halvförsäkring; stöld, brand, glasskada, rättsskyddsskada
• Helförsäkring; halvförsäkring inklusive vagnskada
Det framgår av ditt försäkringsbrev vilken omfattning du har valt.
Så kopplar du din släpvagn
- Backa mot släpet och placera dragbilen med dragkroken precis under kulhandsken.
- Lossa spärren på kulhandsken och lyft handtaget samtidigt som du börjar veva på stödhjulet.
- Sänk ner kulhandsken över dragkulan. När släpet har sänkt sig över dragkroken och stödhjulet inte längre stödjer – vilket kännetecknas av att det inte längre går att veva – är det dags att dra upp stödhjulet.
- Kontrollera noga att kulhandsken har ordentligt tag om dragkroken! Dra stödhjulet hela vägen upp mellan dragbalkarna. Hjulet ska peka bakåt.
- Fäst katastrofvajern på dragkroken – viktigt! Om bilens dragfäste saknar ögla ska katastrofvajern surras runt dragkroken och fästas i sig självt. Dra åt öglan så att den kniper tätt runt dragkroken.
- Koppla stickkontakten för el för att slutligen – när allt är fastsatt och säkrat – lossa på parkeringsbroms som ska hela vägen ner! En bra regel är att känna med egen kraft om släpet sitter ordentligt i dragfordonet.
- Innan avfärd är det också viktigt att se till att alla lampor fungerar.
Vad väger en släpvagn?
Generellt kan man säga att ett lätt släp har en totalvikt på högst 750 kg. Även ett släp med högre totalvikt än 750 kg kan vara lätt, så länge den sammanlagda totalvikten på släp och bil är högst 3 500 kg. För att köra sådana fordonskombinationer räcker det med körkort med behörighet B.
Med den utökade B-behörigheten får du köra fordonskombinationer där bilens och släpets sammanlagda totalvikt är högst 4 250 kg. Den utökade B-behörigheten ger inte rätt att köra tyngre personbilar eller lastbilar. Den utökade viktbegränsningen gäller bara när du kör personbil med släp.
Totalvikt
Totalvikten är den högsta vikt som fordonet är konstruerat för att klara av (tjänstevikt plus maxlast). Fordonens totalvikter avgör vilken körkortsbehörighet som du behöver.
Tjänstevikt
Tjänstevikten är den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, körklart skick, inklusive föraren.
Bruttovikt
Bruttovikten är tjänstevikten tillsammans med lasten vid det aktuella tillfället.
Maximal släpvagnsvikt
Den maximala släpvagnsvikten är en begränsning av hur mycket släpvagnen och lasten högst får väga och som beror på bilens och kopplingsanordningens konstruktion (bruttovikt avgör). På bilens registreringsbevis under punkten O.1 och O.2 står det vad som är bilens högsta vikt för släpvagn.
Maximal tågvikt
Högsta tillåtna sammanlagd bruttovikt för bil och släp tillsammans. Högsta sammanlagda bruttovikt anges på bilens registreringsbevis under punkten F.3.
Hur tung släpvagn får jag dra?
Hur tung släpvagns du får dra med din bil beror på vilket körkort du har. Här har vi listat några olika alternativ:
- B-körkort, alternativ 1: behövs om släpvagnens totalvikt är högst 750 kg.
- B-körkort, alternativ 2: Om släpvagnens totalvikt är mer än 750 kg får inte släpvagnens och bilens sammanlagda totalvikt vara högre än 3 500 kg.
- B-körkort, utökad behörighet B: Du får köra personbilar eller lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kg. Släpvagnens och bilens sammanlagda totalvikt får inte vara högre än 4 250 kg.
- BE-körkort: Du får köra personbilar eller lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kg med en eller flera tillkopplade släpvagnar. Släpvagnens eller släpvagnarnas sammanlagda totalvikt får inte vara högre än 3 500 kg.
Viktigt att veta är att olika bilar får dra olika tunga släp. Hur mycket din bil får dra hittar du på bilen registreringsbevis eller via Transportstyrelsens släpvagnskalkylator.